Wellfith´s Escarion, Mellanschnauzer, peppar & salt. Född 17/10 1996 på Wellfith's kennel strax norr om Stockholm. Vi hämtade honom på Lucia 1996, när vi åkte hem till Lidköping var det värdens snöstorm. Han låg i mattes knä och sov hela vägen hem, i Laxå blev han kissnödig. Vi stannade då på en bensinmack, det hadde kommit två decimeter snö. Vi satte ut honom i snön som gick till magen men han kissade direkt, så vi kunde snabbt åka vidare hem.
En mycket snäll och trevlig hund, men alldeles för stor för rasstandarden. Han vaktar huset och reviret. Gillar inte andra hundar, speciellt hanhundar. Men är oerhört snäll och tålig mot familjen. Gillar barn, när det kommer en klass med förskolebarn blir han alldeles till sig. Och vill hälsa och bli kjelad av alla.
Hänger med på allt, cykla, åka bil, åka båt och till och med på vindsurfingbrädan. För att inte tala om att åka vespa. När husse hade en, hörde Ludde den på långt håll, och sprang och mötte, för att få åka med hem sista biten. Hemma är det bästa han vet att få ligga i mattes knä och bli kliad över hela kroppen.
I slutet av Augusti 2005 hände något omvälvande i Luddes liv. Han fick en kompis, en liten Cockerspaniel flicka som hette Nellie. Och veckan efter hon kom, blev han kastrerad (taskigt). Så numera lever Ludde ett lugnt och tillbakadraget liv, och bekymrar sig inte för något.
Det började på Onsdagen 23/5, han hade varit allmänt dålig en tid. Så vi åkte till Blå Stjärnans Djursjukhus i Skara, där skrevs han in och man beslutade att han skulle få stanna över natten för provtagning och observation. Man gjorde röntgen undersökning av buk och tog diverse prover, men hittade inget fel. På lördag morgon hämtade vi hem honom och då var han ganska bra. Vi var hela dagen på fotbollsplan, och både Ludde och Nillie var med. Det var massor med barn som klappade och kramade båda hundarna. På Söndag vart han sämre, låg mest still, ville inte gå, var allmänt risig. På måndag när Tina var ute på promenad med båda hundarna stannade plötsligt Ludde och vägrade gå. Tina fick då bära hem honom. På kvällen körde vi åter in honom till Djursjukhuset, då gjordes ytterligare röntgenundersökningar på hjärta och lungor, men man hittade inga fel. På Tisdag gjordes en ultraljudundersökning av buken, man hittade då knölar som man inte viste vad det var. Läkarna vill operera och undrade om vi ville kosta på en 10 år gammal hund operation. Vi tyckte att Ludde var värd det, och beslutade för operation. Men när Läkarna öppnat honom hade han Cancer på både Lever och Njurar, och de ansåg att det inte var möjligt att avlägsna. Så han fick en spruta som avslutade hans liv när han låg under narkos på operationsbordet. Djursjukhuset frågade om vi ville ha kvarlevorna från honom för att begrava hemma, men det ville vi inte. Vi vill hällre bevara minnena från alla trevlig stunder vi haft tillsammans. Jag i min familj har totalt haft åtta olika hundar, och Ludde är den roligaste och mest personliga av alla. Han var aldrig främmande för att prova nya saker. Han var tuff och vaktade, när Tina gick ut med honom på kvällen och mötte en karl, då morrade han och visade att han skyddar sin matte till varje pris. Han älskade barn, när han fick följa med Tina till skolan var han överlycklig över alla barn som klappade och kramede honom. Han gjorde allt från att åka med Husse på vespan, till att vindsurfa. Vi har många roliga minnen från Ludde, t.ex. när han simmade i kapp Alf och tog stryptag på honom. När högtalaren hemma hos Kjell och Lotta föll över honom och han sprang ylande och satte sig i mattes knä. När han åkte Luftmadrass med Husse och tog sats och hoppade i vattnet, hantryckte i från ordentligt med baktassarn vars klor spräkte luftmadrassen som med ett måln av talk sjönk i hop som en trasa.