Cocker Spaniel Blue Roan. Född 07/08 2004 hos Susanne och Ola Nilsson Västerkärrs Gård utanför Mullsjö.
2019-07-12 Vi var i dag tvugna att avliva Nelliei efter en tids sjukdom. Hon blev 15år och har varit en mycket snäll och trevlig hund. Ett verkligt kramdjur, hon älskade att sitta i knät och gosa som en katt. Hon var alldrig arg, morrade alldrig. Kunde bli lite irriterad om man retade henne genom att plåsa på tassarna. I slutet hadde hon problem med njurarna, var tvunget att gå ut mitt i natten för att pinka. Hon magrade väldigt, det sista så var hon bara skinn och ben.
Under våren och sommaren 2005 annonserade vi efter en ny hund. Den gamla mellanschnauzer är nio år och börjar bli lite skröplig, så vi ville ha en ny hund som han kan hjälpa till att lära upp. Den skulle vara lite mindre och framför allt lättare än mellanschnauzern. Valet föl sig då naturligt på Cocker Spaniel. Vi ville ha en hund som var ca ett år gammal. Jag har tidigare haft Cocker tycker bra om rasen, det är rejäla hundar och inte bara skit på ett snöre. De är alltid glada och trevliga.
Vi fick svar från Susanne Nilsson, hon hade en ett år gammal Cocker tik som hette Nellie. Och efter några kontakter beslutade vi att på väg hem från en Ölandsemester, stanna till i Mullsjö och hälsa på Nellei. Vi slog till direkt, och det har vi inte ångrat.
Nellie är en mycket snäll och trevlig hund, hon gillar att vara i skog och natur utan att jaga iväg efter villt, och hon gillar att åka båt och bada. Hon är lättlärd och tillgiven, första gången hon fick se hönorna, ville hon givetvis jaga dem. Men efter en ända tillrättavisning bryr hon sig inte om dem alls. Största nackdelen är att hon äter allt. Tape, tuggummi, sandpapper, mås-skitar och annat trevligt hon hittar ute. Och hon är snabb som blixten, nosen sveper över trottoaren och ett tuggummi slinker ned innan man hinner blinka.